Fukten som inte syns
Tre liter vatten på ett dygn.
Så mycket vatten uppmättes under ett dygn i den aktuella kyrkan. Det är ett tydligt exempel på hur stora mängder fukt som kan vara i omlopp i en stor, kall byggnad – utan att problemet nödvändigtvis går att se eller känna.
Och det är just därför det är så viktigt att mäta.
Vi människor är ganska bra på att känna om ett rum är varmt eller kallt. Betydligt svårare är det att uppskatta luftfuktigheten. Riksantikvarieämbetet konstaterar att luftfuktigheten behöver mätas för att man ska veta vilken relativ luftfuktighet (RF) som faktiskt råder i ett kyrkorum [1].
Det går inte alltid att känna att en kyrka är för fuktig
Fukt är ett välkänt problem i äldre kyrkor, inte minst när uppvärmningen förändras eller en kyrka står ouppvärmd under perioder. För hög fukt kan bland annat skapa förutsättningar för mögel. Enligt Riksantikvarieämbetet föredrar mögel generellt en relativ luftfuktighet över 75 procent och gärna 85 procent eller högre, även om vissa arter kan växa vid lägre nivåer [2].
Samtidigt kan även ett för torrt klimat orsaka problem. Kraftig uppvärmning av kyrkor har exempelvis kopplats till torkskador på träinventarier och påverkan på målade ytor [1].
Det är alltså inte så enkelt som att torrt alltid är bra och fuktigt alltid är dåligt.
Dessutom förändras klimatet hela tiden. Temperatur och relativ luftfuktighet påverkas av årstid, väder, uppvärmning, ventilation och hur byggnaden används [1].
Därför säger ett enstaka mätvärde ganska lite om hur kyrkans klimat faktiskt ser ut över tid.
Det är först när man mäter kontinuerligt som mönstren blir synliga.
Vad händer under en varm sommardag? Hur förändras luftfuktigheten när värmen slås på inför en gudstjänst? Hur snabbt återgår klimatet efteråt? Finns det återkommande perioder med hög luftfuktighet?
Med en datalogger går det att registrera temperatur och relativ luftfuktighet över tid och få ett betydligt bättre underlag för att besvara den typen av frågor.
Samma kyrka kan ha flera olika klimat
Klimatet behöver inte heller vara likadant överallt i kyrkan.
Bakom en altartavla, nära en kall yttervägg eller i en förvaring för kyrkliga textilier kan förhållandena skilja sig från resten av kyrkorummet. Riksantikvarieämbetets råd om kyrkliga textilier beskriver exempelvis att den nedersta lådan i en förvaring kan ha betydligt högre luftfuktighet än den översta och att den norra delen av en kyrka vanligtvis är fuktigare än den södra [3].
Det är ett bra exempel på varför var man mäter kan vara lika viktigt som att man mäter.
Genom att placera mätare på strategiska platser går det att upptäcka lokala mikroklimat som annars lätt missas.
Olika material reagerar olika
En kyrka är dessutom en komplex miljö. Sten, puts, trä, metall, målningar och flera hundra år gamla textilier kan finnas i samma byggnad.
Materialen reagerar olika på klimatet.
Textilier och andra organiska material är känsliga för långvarigt hög luftfuktighet, bland annat eftersom risken för mögel ökar. För kyrkliga textilier rekommenderar Riksantikvarieämbetet att den relativa luftfuktigheten inte överstiger 65 procent för att minska risken för mögel och inte understiger 30 procent för att undvika uttorkning [3].
Trä påverkas också av luftfuktigheten. När träets fukthalt förändras kan materialet svälla eller krympa. För målade träföremål och annan känslig inredning kan stora klimatförändringar därför bidra till sprickor och andra skador.
Även puts, murverk och målade ytor kan påverkas av fukt och salter.
Det viktiga är därför inte bara att upptäcka extrema värden. Hur klimatet varierar över tid är minst lika intressant.
Mät först – åtgärda sedan
När en kyrka upplevs som rå och fuktig är det lätt att direkt börja fundera på mer värme, ventilation eller avfuktning.
Men utan mätningar är det svårt att veta vilken åtgärd som behövs – och om den faktiskt fungerar.
Riksantikvarieämbetet uttrycker det tydligt i sin vägledning om kallställning av kyrkor: för att få kontroll över temperatur och luftfuktighet krävs regelbundna klimatmätningar. Myndigheten konstaterar också att det är betydligt billigare att mäta än att behöva reparera fuktskador [4].
Att exempelvis öppna dörrar och fönster för att ”vädra ut” fukten behöver inte alltid hjälpa. Om varm luft kommer in i en kall kyrka och kyls ned kan den relativa luftfuktigheten stiga och kondens bildas på kalla ytor [4].
Därför är mätdata ett viktigt beslutsunderlag.
Genom att mäta före, under och efter en förändring går det att se vad en åtgärd faktiskt gör med klimatet.
Mät. Åtgärda. Fortsätt mäta.
Då går det att kontrollera resultatet i stället för att förlita sig på magkänslan.
Mätningar kan även spara energi
Det finns ytterligare en fördel med att förstå kyrkans klimat: energi.
Riksantikvarieämbetet lyfter fram regelbunden mätning och uppföljning av temperatur och luftfuktighet som viktiga delar i arbetet med energieffektiv klimatkontroll [5].
Ett konkret exempel finns i Borgsjö kyrka. Enligt Intabs dokumentation använde kyrkan tidigare cirka 88 000 kWh per år. Genom att mäta temperatur och relativ luftfuktighet med datalogger fick man bättre kunskap om kyrkans faktiska klimat. Temperaturen kunde sänkas samtidigt som luftfuktigheten blev stabilare. Enligt fallbeskrivningen halverades samtidigt kyrkans energianvändning [6].
Det visar en annan sida av klimatmätningen.
Att mäta handlar inte bara om att upptäcka risker. Data kan också ge underlag för att hitta en bättre balans mellan bevarande, komfort och energianvändning.
Från magkänsla till fakta
En enskild temperatur eller luftfuktighet säger inte särskilt mycket.
En lång mätserie kan däremot berätta en historia.
Den kan visa långsamma säsongsförändringar, snabba svängningar när värmen slås på och lokala områden där klimatet skiljer sig från resten av byggnaden. Framför allt gör mätningen det möjligt att jämföra och följa förändringar över tid.
Det ger bättre förutsättningar att agera innan ett klimatproblem har utvecklats till en skada.
För i en flera hundra år gammal kyrka är det betydligt bättre att mäta en förändring än att reparera konsekvenserna av den.
Källor
[1] Riksantikvarieämbetet – Att vårda en kyrka. Information om kyrkors inomhusklimat, relativ luftfuktighet, uppvärmning och behovet av kontroll av interiörer och inventarier.
[2] Riksantikvarieämbetet – Mögel – Att upptäcka, förebygga och åtgärda mögelangrepp i samlingar. Information om sambandet mellan relativ luftfuktighet och mögeltillväxt.
[3] Riksantikvarieämbetet – Planering av förvaring för kyrkliga textilier. Råd om klimat, relativ luftfuktighet och lokala skillnader i klimat i kyrkor och textilförvaring.
[4] Riksantikvarieämbetet – Att sluta värma en kyrka. Vägledning om klimatmätning, kondens, ventilation och risker vid kallställning.
[5] Riksantikvarieämbetet – Energi och inomhusklimat. Råd om regelbunden mätning och uppföljning av temperatur och luftfuktighet som underlag för energieffektiv klimatkontroll.
[6] Intab – Dataloggning och mätning i kyrkor. Fallbeskrivning från Borgsjö kyrka om mätning av temperatur och luftfuktighet samt minskad energianvändning.
