Effektfaktor - vad är det?
Att mäta effektfaktor är viktigt för att få en korrekt bild av elanvändningen och hur effektivt elen används i en anläggning. Effektfaktorn är en viktig del vid beräkning av den totala energiförbrukningen och används ofta för att planera och genomföra energibesparande åtgärder, särskilt i verksamheter med hög elförbrukning.
Effektfaktor är ett mått på hur effektivt elektrisk energi används i växelströmssystem. Den visar hur stor del av den tillförda strömmen som faktiskt omvandlas till användbar energi.
När en elektrisk last är rent resistiv, exempelvis ett värmeelement, är ström och spänning i fas. Då används all energi effektivt och effektfaktorn är 1. Om lasten istället innehåller induktiva eller kapacitiva komponenter, som motorer eller transformatorer, uppstår en fasförskjutning mellan ström och spänning. Då används inte all energi till nyttigt arbete.
En låg effektfaktor innebär att mer ström behöver transporteras genom elnätet för att leverera samma mängd aktiv effekt. Det kan leda till högre energikostnader och onödig belastning på elsystemet.
Vad är skenbar, aktiv och reaktiv effekt?
För att förstå effektfaktorn behöver man känna till skillnaden mellan aktiv, reaktiv och skenbar effekt.
Aktiv effekt är den energi som faktiskt används för att utföra arbete, till exempel driva maskiner, belysning eller värme. Aktiv effekt mäts i watt (W).
Reaktiv effekt uppstår när ström och spänning är fasförskjutna. Denna energi pendlar mellan källa och last utan att utföra något nyttigt arbete. Reaktiv effekt mäts i voltampere reaktiv (VAr).
Skenbar effekt är den totala effekten som tas från elnätet och består av både aktiv och reaktiv effekt. Den mäts i voltampere (VA).
Aktiv effekt kan beräknas med följande formler:
För enfas:
P = U × I × cosφ
För trefas:
P = U × I × cosφ × √3
Här står cosφ för effektfaktorn.
Varför är effektfaktorn viktig?
Genom att enbart mäta ström får man reda på hur mycket el som används, men inte hur stor del som faktiskt gör nytta. Effektfaktorn visar hur effektiv energianvändningen är och hur mycket av strömmen som omvandlas till användbar effekt.
Kostnadsbesparing med bättre effektfaktor
Fasvinkeln är ett mått på den fasförskjutning som förekommer mellan ström och spänning. Den är alltså ett mått på hur effektivt energin används. Vissa elbolag kan ta ut högre avgifter om användaren har tillämpningar med en låg eller eftersläpande effektfaktor. Anledningen är att elnätet och utrustningen för överföring av elen måste överdimensioneras för att kunna hantera den skenbara effekten, alltså summan av den reaktiva och aktiva effekten. Samtidigt blir konsumenterna enbart fakturerade för den aktiva effekten, alltså antalet förbrukade kilowattimmar.
Genom att ha en bättre effektfaktor kan det leda till betydande kostnadsbesparingar.
Mät med energilogger
För att få kontroll över energianvändningen och upptäcka ineffektivitet kan man mäta effektfaktorn med hjälp av en energilogger eller effektmätare. Mätningen gör det enklare att identifiera energiförluster och optimera elanläggningen för bättre driftsekonomi och lägre energikostnader.
En rent resistiv belastning har effektfaktor 1 och fasvinkel 0 grader, vilket innebär maximal effektivitet. En rent reaktiv belastning har effektfaktor 0 och fasvinkel 90 grader, där ingen av energin används till nyttigt arbete.
I vår mjukvara EasyView Pro är det enkelt att räkna fram sin effektfaktor efter mätning med annan logger.
Vill du ha tips och nyheter från oss direkt i din mail? Prenumerera på vårt nyhetsbrev här.
Läs mer om att mäta energi och elförbrukning
