q
Att mäta effektfaktor är viktigt för att få en korrekt helhetsbild av elanvändningen. Mätning av effektfaktorn, som är en del i beräkningen av den totala elanvändningen, kan vara mycket användbart i planering och genomförande av besparingsåtgärder i högkonsumtionsanläggningar.
Effektfaktor är ett mått på hur effektivt energin används i växelströmkretsar.
Den kraft som upptas i en last är produkten av spänningen och strömmen. Om en last är rent resistiv, är spänningen och strömmen i fas och all kraft kan utnyttjas på ett bra sätt. Om en last har en reaktiv komponent (dvs har kapacitans eller induktans) hamnar spänning och ström ur fas med varandra. Den reaktiva belastningen orsakar ström att flyta, men den kan inte göra något nyttigt arbete.
En rent resistiv belastning har en effektfaktor på 1 och en fasvinkel på 0. Det finns då ingen elektrisk ineffektivitet. En rent reaktiv belastning har en effektfaktor på 0 och en fasvinkel på 90.
Aktiv effekt: Den förbrukade effekten är den konstanta delen. Mäts i watt.
Reaktiv effekt: Ger ett mått på effektpendling under en period. Reaktiv effekt förekommer om ström och spänning är fasförskjutna. Mäts i VAr, voltampere-reaktiv.
Skenbar effekt: Produkten av strömmen och spänningens effektivvärden. Mäts i voltampere.
Aktiv effekt beräknas genom följande formler:
Genom att enbart mäta ström får man veta den totala användningen, men inte hur mycket som kommer till nytta. Därför är effektfaktorn i vissa fall direkt avgörande.
Läs mer om att mäta energi och elförbrukning