Mätning på mitt ventilationssystem

av Per Wetterbrandt

– I mitt hus har jag sedan några år ett ventilationssystem med en frånluftsvärmeväxlare på vinden. I värmeväxlaren höjs temperaturen på tilluften samtidigt som temperaturen på frånluften sänks. För att kunna höja temperaturen på tilluften vid riktigt låga utetemperaturer finns en elpatron i tilluftsflödet. Denna styrs av en termostat. Jag har ofta funderat på hur stor temperaturväxlingen är och hur väl termostaten styr elpatronen.

Med hjälp av en PC-logger från Intab fick jag möjlighet att mäta på ventilationssystemet. Jag mätte på fem ställen, gjorde fyra mätningar i timman och lät mätningen pågå i drygt tre månader.
Genom mjukvaran EasyView fick jag en tydlig bild om hur värmeväxlaren arbetar.

PC-loggern tillsammans med EasyView är ett mycket lättjobbat system som inspirerar till nya mätidéer i ventilationsanläggningen. Något egentligt mått på energiåtervinningen erhölls inte eftersom jag inte mätt några luftflöden, men mätningarna gav värdefull information om hur temperaturerna varierar i systemet.

Värmeväxlaren höjer normalt temperaturen på tilluften, från utetemperatur till mellan 18 och 20 grader. Värmen tas ur frånluften som sänks innan den lämnar huset. Termostaten till elpatronen var inställd på 17 grader. Med den hysteres (på gissningsvis /- ett par grader) som naturligt finns i en elektromekanisk termostat blev det till slut för kallt i sovrummen. En kväll när det var –16 grader ute var det bara 16 i sovrummen. Dagen därpå skruvade jag upp termostaten till 20 grader. Det gjorde skillnad direkt. Det blev betydligt behagligare.

Mätningarna visade att elpatronen kopplades in då uteluften är runt 2 grader eller lägre. Då termostaten sitter efter elpatronen i luftflödet slår den till och från hela tiden vilket resulterar i stora temperaturvariationer på tilluften.

En fördel skulle vara om man använde en kontrollampa som indikerar när elpatronen är inkopplad samt en enkel relästyrning som kunde koppla ur elpatronen, utan att behöva krypa upp på vinden.

Utöver termostaten för elpatronen finns en avfrostningstermostat. Den sänker hastigheten på tilluftsfläkten när det finns risk för att kondens i värmeväxlaren fryser till is. Minskat tilluftsflöde gör att temperaturen i värmeväxlaren ökar och därmed tinar isen och värmeväxlaren avfrostas. Kondensvattnet rinner ner via det gamla överloppsröret från expansionskärlet (som inte finns längre) och mynnar i pannrummet i källaren.

Det är svårt att förutsäga när avfrostningen sker. Ibland finns plötsligt fullt med vatten i spillhinken i källaren. Mätdata visar att när det blir riktigt kallt ute (-6 grader eller lägre) så närmar sig kurvorna för avluft och tilluft f.v. (före värmaren) varandra. Jag tror det tyder på att det fryser i värmeväxlaren och att det därmed inte sker någon värmeöverföring. Detta beror troligen på att avfrostningstermostaten inte är riktigt injusterad och inte uppfattar att det fryser i växlaren.

Av mätningen kan man dra slutsatsen att när avluft-temperaturen sjunker under 4 grader börjar det frysa i värmeväxlaren. Då närmar sig nämligen kurvorna för avluft och tilluft varandra vilket torde bero på att det byggs upp is i växlaren som isolerar luftströmmarna från varandra. Detta leder också till att elpatronen får jobba mer än den normalt skulle.

Att höja avfrostningstermostaten till c:a 5 grader borde lösa problemet.
När temperaturen ute sedan stiger så delar kurvorna sig igen vilket tyder på att frosten tinar och värmeväxlaren återgår till normal drift. Förmodligen är det då spillhinken i pannrummet svämmar över.
 

Lite om mätuppkopplingen

Mätningen startades den 4 oktober 2009 och avslutades den 14 januari 2010. Totalt gjordes 9774 mätningar och totalt samlades 48870 mätvärden in.

Termoelementen applicerades på följande ställen.
1. Utetemperatur
2. I tilluftskanalen efter värmepatronen.
3. I tilluftskanalen före värmepatronen.
4. Rumstemperatur i frånluftskanalen före värmeväxlaren.
5. I avluftskanalen efter värmeväxlaren.

Rådgivningssida Inomhusklimat Vår PC-logger

PRENUMERERA PÅ VÅRT NYHETSBREV

Fler referenser inom Inomhusklimat